Mödravårdscentralens stöd åt dem som mist sin bebis i magen

Efter dödsbeskedet

Det är bra att kontakta familjen och uttrycka sitt deltagande i sorgen så fort man fått budskapet om bebisens död. Det kan kännas som att man inte har något passande att säga, men det finns inget särskiljt man behöver säga. För dem som mist sin bebis räcker det att man uppmärksammar förlusten och lyssnar.

Föräldrarna kan i mån om tid erbjudas en mottagningstid på mödravårdscentralen för diskussion av händelsen i lugn och ro. Då är det bra att vara förberedd på föräldrarnas frågor om graviditetens gång för den största frågan är ofta " Varför hände detta?". Den frågan saknar ibland svar, men det är en lättnad att kunna diskutera händelserna under graviditeten med barnmorskan eller hälsosystern som följt upp graviditeten.

 

Råd åt föräldrarna

I mötet med föräldrarna är en empatisk närvaro och lyssnandet allt som behövs. Det är skäl att ge kontaktuppgifterna till den lokala krishjälpen och samtalshjälpen, exempelvis vårdcentralens eller familjerådgivningen psykolog om familjen har barn sedan tidigare. Det är viktigt att säga att fast de inte upplever sig behöva hjälp just nu är det bra att spara kontaktuppgifterna. Den mentala hälsan kan försämras först i ett senare skede.

Om familjen har barn sedan tidigare är det bra att uppmuntra dem att berätta om händelsen på dagmhemmet eller skolan. Det rekommenderas även att ge kontaktuppgifterna till lokala familjearbetare, så familjen vid behov kan få hjälp i vardagen.

Det är bra att ta upp behovet av sjukskrivning. Pappan kan få sjukledigt från företagshälsovården eller sin husläkare. Även mamman kan bli sjukskriven då mammaledigheten tar slut. Sjukskrivningen varar ofta allt för korta perioder (cirka två veckor åt gången) och då kan man berätta åt föräldrarna om möjlgheten att träffa en psykiater som tar ställning till behovet av en längre sjukskrivning.

 

Stöd i även i ett senare skede

Det lönar sig att kontakta föräldrarna igen till exempel några månader senare och försäkra att föräldrarna orkar. Om familjen sedan tidigare har barn som besöker barnavårdcentralen är det bra att ta upp händelsen på besöken där, diskutera familjens välmående och det eventuella behovet av stöd.

 

Nästa graviditet

Om föräldrarna funderar på nästa graviditet är beslutet om graviditeten deras. De väljer själv om och när de vill försöka bli gravida igen eller inte. Det finns inga absoluta rekommendationer om när det tiden är rätt för en ny graviditet.

Vid uppföljning av den följande graviditeten är det bra att reservera tid för diskussion kring tankar och känslor. Under den nya graviditeten bearbetar mamman den tidigare graviditeten med dess olika symtom och känningar. Tankarna om den nya graviditeten kan vara motstridiga, skrämmande och ångestfyllda. Det kan vara svårt att knyta ett känsloband till den nya bebisen. Om ångesten är kraftig rekommenderas täta kontroller. Observera föräldrarnas mentala hälsa noga och remittera dem vid behov vidare så de för hjälp.

Då nästa barn fötts är det väsentligt att diskutera känslobandet som skapas till den nya bebisen, det döda barnets minne och sorgen över förlusten. Vardagen med bebisen kan till en början kännas särskiljt tung eftersom den påminner om vad man gått miste om och på sätt och vis aktiverar sorgen på nytt. Föräldrarna kan erbjudas samtalsstöd eller hjälp i vardagen om sorgen kommer upp till ytan på ett sätt som försvårar skötseln av den nya bebisen och skapandet av känslobandet.

 

Sorgen varar länge

Sorgforskning visar att det tar 3-5 år innan föräldrarna återhämtat sig från den värsta sorgen över att mist sitt barn. Familjen måste få läka enligt sin egen tidtabell. Det finns inga rekommendationer vad gäller sorg, utan alla sörjer på sitt individuella sätt som bör respekteras. Undvik att ge råd när det gäller sörjandet. Den som sörjer behöver närvaro, tid och de som är bryr sig om hennes / hans välmående.