Bearbetningsfasen

Under bearbetningsfasen sjunker tempot. Fasen ger rum för bearbetning av rädslor och möjliga trauman i lugn och ro. Fasen kan även överraska en med sin ensamhet. Den som håller på att läka kan märka hur resten av världen susar förbi. 

Denna fas kan präglas av starka minnesbilder från olika situationen under den traumatiska händelsen, exempelvis minnesbilder från förslossningen som man tidigare inte kommit ihåg. Plötsliga minnesbilder kan kännas skrämmande, men de är ett tecken på att händelsen bearbetas och erbjuder en möjlighet att bearbeta tidigare dämpade känslor, förnimmelser och tankar. 

Bearbetningsfasen kännetecknas av att man släpper taget och det är inte samma som att ge upp. Det gäller att skilja på det som måste accepteras och det man inte kan ändra på. Det leder till att man släpper taget om de falska förhoppningar som slukar krafterna och befriar krafter för en ny kamp. Det här är egentligen det som kallas sorg. Sorgen är en värdig känsla då man släpper taget och det är skäl att möta sorgen med hänsyn till till de krafter man har. Sorgen kommer först då man tagit sig genom de kraftiga reaktionerna. Den visar sig inte mitt i hat, ilska, bitterhet och otro. Mer om sorg kan du läsa här.